Ur en nostalgikers ögon

Två klubbar, två klubbmärken. Svensk handbolls giganter i maratontabellen.

Rivaliteten som under många år byggde svenska landslaget har gett Redbergslids IK två stjärnor ovanför klubbmärket och HK Drott en stjärna. För den inbitne vet ni att varje stjärna innebär 10 SM-guld. Redbergslids IK har samlat på sig hela 20 SM-guld och är därmed etta i maratontabellen. HK Drott, på en meriterande andraplats, har samlat på sig 11 SM-guld.

Men siffrorna berättar egentligen bara en del av historien.

För mellan de här två klubbarna har det spelats matcher som satt sig fast. Matcher som fortfarande diskuteras. Matcher där det än idag kan vara svårt att komma överens om vad som egentligen hände.

En riktig vattendelare om rätt och fel är avslutningen i den femte och avgörande SM-finalen säsongen 84/85.

Drott har på ett osannolikt sätt lyckats kvittera med en man mindre och tre sekunder kvar av matchen genom Göran Bengtsson.

Tre sekunder.

Redbergslids IK lyckas sedan på något sätt, via Stig ”Stisse” Santa, avgöra inom ramen för de där tre sekunderna.

Eller?

Ja, enligt RIK:arna var det ett solklart mål.

Men många Drottare kan fortfarande inte se hur det ens ska ha varit möjligt.

Tre sekunder. Ett mål. En osannolik avslutning.

Dramatiskt värre.

Legenderna

Historiens legender har funnits i överflöd.

Vem minns inte bolltrollaren Bengt ”Böna” Hansson, som ensam kunde underhålla ett helt försvarsspel med sin elegans under 70- och 80-talet i Drotts tröja.

Och så kommer vi till en av de riktigt stora.

Svensk handbolls störste ikon, Magnus ”Slangen” Wislander, kom upp i mitten på 80-talet. Tillsammans med brödraparet Pär och Björn Jilsén var han drivande i det lag som åter erövrade SM-titeln säsongen 84/85, efter 20 års väntan för de vita eleganterna.

En viss Wislander blev ju också 1990 utsedd till världens bästa handbollsspelare. 2002 följde han upp det med att erövra titeln som århundradets handbollsspelare. Ingen kunde hitta lösningar som den listige Wislander. Hans sätt att se spelet över hela banan är ännu inte överträffat i svensk handboll.

Men vi ska inte glömma några riktiga ess i HK Drotts digra samling av legender. Göran Bengtsson. Jörgen Abrahamsson. Thomas Gustafsson. Namn som satte sin prägel på Drott och svensk handboll under 70- och 80-talet.

Vidare kom Ola Lindgren upp, som många kanske minns som den försvarsgigant han sedan blev.

Men vem minns inte stolpe-stolpe in målet i VM-finalen 1990?

Sverige jagade det efterlängtade VM-guldet. Matchen skulle avgöras. Och där kom Lindgren.

Stolpe.

Stolpe.

In.

Sensationellt VM-guld för Sverige i dåvarande Tjeckoslovakien.

Ni minns väl vad förbundskaptenen hette 1990? Bengt ”Bengan” Johansson var ny som förbundskapten efter att ha lämnat sitt uppdrag för, just det, HK Drott.

Vi ska inte heller glömma spelgeniet Magnus Andersson, som kom från Linköping och blomstrade till världsstjärna. Under VM 1993, som spelades på hemmaplan, blev Magnus Andersson mycket rättmätigt utsedd till handbollsvärldens bästa spelare.

90-talet och framåt

Under 90-talet fortsatte den eviga kampen om SM-gulden. Nya härliga namn fick göra entré i de båda lagen och rivaliteten levde vidare.

Henrik ”Kex” Andersson, Mattias Adjovi och Mattias Andersson, för att nämna några från Halmstads stolthet.

Hos de vita eleganterna fostrades grabbar som Stefan Lövgren, Ljubomir Vranjes och Peter Gentzel till framtida landslagsstjärnor med internationella karriärer.

Tre bröder Franzén och Jerry Hallbäck var en del av ryggraden som bar de vita eleganterna under slutet av 90-talet. Mikael Franzén är idag tillbaka som huvudtränare och Jerry Hallbäck agerar sportchef.

Och så Martin Boquist.

Den stora giganten i svensk handboll innan han i början på 2000-talet valde att starta sin internationella resa i den tyska jätten THW Kiel. Martin sitter idag med i Redbergslids IK:s styrelse med uppdrag kring de sportsliga delarna.

Det är nästan lite svårt att ta in hur många stora spelare och ledare som på ett eller annat sätt passerat genom de här två klubbarna.

Ett nytt kapitel

Och nu är vi här igen.

De båda klubbarna huserar nu i svensk handbolls hetaste serie, Allsvenskan. Efter några tuffa år är känslan att det nu finns ljus i tunneln för två av de riktigt stora klubbarna i svensk handboll.

Rivaliteten lever kvar.

Kamperna har varit makalösa genom åren. Och båda lagen kan förhoppningsvis återvända till handbollens finrum, där giganterna hör hemma.

Det ska givetvis göras på rätt sätt. Genom vacker och underhållande handboll. Redbergslid har stått för fysiken och strukturen medan Drott har älskat liret och finessen. Två olika sätt att spela handboll. Två olika identiteter. Men samma mål. Tillbaka upp.

Vilka är närmast att ta steget tillbaka?

Vi får en första fingervisning den Onsdagen den 23:e september klockan 19.00 när HK Drott gästar Prioritet Serneke Arena i den allsvenska premiären.

Och ärligt talat.

Det är svårt att tänka sig en bättre start.

För det här är inte bara en premiärmatch. Inte för de som känner till historien. Inte för de som minns matcherna, spelarna och alla de där ögonblicken som fortfarande diskuteras.

När Redbergslids IK och HK Drott möts är det alltid lite mer än en vanlig match. Det finns historia på planen. Det finns stolthet på läktaren. Det finns en rivalitet som vägrat dö.

Den 23:e september skrivs nästa kapitel.

Dags för nytt rivalmöte.

Jasmin Zuta – Ass. tränare, Redbergslids IK

***

Har du inte inhandlat ditt säsongskort till representationslagens matcher så klickar du dig in via länken nedan. Damer och Herrar A huserar säsongen 26/27 i Allsvenskan. Varmt välkomna på handboll live i Prioritet Serneke Arena.

https://redbergslid.ticketco.events/se/sv/e/ssongskort_rik_20262027